AKTUELLT

Kära läsare!

Vårstädningen är i full gång här på Gränslöst, även på webben!

Vi strävar alltid efter att ge er läsare bästa möjliga upplevelse och snart kommer det vara ännu enklare och bekvämare att läsa nyheter om rättvisa på datorn, surfplattan eller mobilen!

Mer info inom kort.

 

 

 

 

Anna Löfving – Chefredaktör

Anna Löfving – Chefredaktör

Nya tag ibland   Vad tycks? Känns som om tidningen genomgått en väldig förändring från en vecka till en annan, men riktigt så är det ju inte. Innehållet försöker vi behålla på ungefär samma vis även om små detaljer ändrats också där. Den stora skillnaden är formen på...

läs mer

Midsommar – sommarens höjdpunkt

Av: Birgitta Löfving

Än en gång är det midsommar – för många en glädjerik högtid, för någon som mist sin käresta vän i livet en vemodig
och lite ångestfull helg. Så många minnen av midsommaraftnar med dans kring den lövade stången, först i
ungdomen, sedan med de egna barnen och till sist med barnbarnen. I år är en plats i ringen tom. Men livet måste gå
vidare, fåglarna sjunger, naturen är prunkade vacker och barn och barnbarn dansar som de gjort förr, även om
saknaden är stor även för dem. Bäst att försöka hänga med.

I år infaller midsommaraftonen fredagen den 21 juni och dagen därpå är det midsommardagen. Fram till år 1953
firades alltid midsommardagen den 24 juni oavsett veckodag. Och midsommarafton alltid den 23 juni. Nu för tiden
infaller midsommardagen den lördag som kommer före söndagen närmast sommarsolståndet, vilket inträffar omkring
den 20 juni. I år blir det den 21 juni klockan 15.54 och eftersom det är en fredag sammanfaller sommarsolstånd och
midsommarafton totalt. i Svenska kyrkans evangeliebok år 2003 bestämdes att texterna på midsommardagen skall
handla om skapelsen och i 1986 års psalmbok finns bland andra en psalm som slår an temat, skriven av Harry
Martinson och tonsatt av Erland von Koch. Psalmen börjar så här:

De blomster som i marken bor
kan aldrig själen glömma.
Hur skönt att djupt bland gläntors flor
se solens fingrar sömma
en vacker klädnad till den säng
som vi ger namnet sommarns äng
och som med solens gyllne tråd
hopsömmas våd för våd.

För många är midsommaraftonen den stora firardagen under helgen och det centrala är ju midsommarstången och
dansen runt den – och sångerna. Att ”Små grodorna, små grodorna” har blivit den viktigaste av sånger denna kväll är
ganska besynnerligt. För några år sedan kunde man läsa om en ung kvinna i Frankrike som ville förnya sitt svenska
medborgarskap och tvingades sjunga Små grodorna för att visa sin äkta anknytning till Sverige. Melodin lär komma från en militärmarsch  använd under franska revolutionen, La Chanson de l’Oignon (Löksången). ”I takt kamrat” var
refrängen i svensk översättning. Britterna, dåtidens fiender, ändrade texten till ”I takt, små grodor!” Grodor var
engelsmännens öknamn på fransmännen. Kanske kommer våra små grodor därifrån. Vem som tog visan till Sverige
är inte vetenskapligt belagt men den dök upp på Nääs slotts kurser i slöjd och folkkultur i slutet av 1800-talet. Anna
Nyander, forskningsarkivarie inom dans på Svenskt visarkiv, berättar att första gången ”Små grodorna” trycktes på
svenska var i en skrift om sånglekar, utgiven av Nääs 1922.

Midsommarstången kallas också majstång och på en del sitter en fågel längst upp. Förklaringar till detta hittar vi långt
tillbaka i historien. Redan under medeltiden ägnade sig köpmän och rådsledamöter i städerna åt något som kallades
papegojskjutning. Det var en sed som i första hand kom från Tyskland. Första maj sattes en lång stång upp med en
papegojbild i toppen och sedan gällde det att med armborst eller pilbåge pricka papegojan. Den som vann fick sedan
bära en silverpapegoja om halsen och bjuda alla andra deltagare på öl i stora mängder. Segraren fick inte bjuda på
mer än tolv tunnor öl. Varje tunna motsvarade 125 liter öl! Lyckligtvis har denna sed inte följt med in i vår tid även om
papegojskjutning fortfarande förekommer här och där i landet. Men det som framför allt finns kvar är ju stången.
Många visor är förknippade med midsommar och kanske mest av alla den som Rune Lindström skrev och Håkan
Norlén satte melodi till en februarikväll år 1941 i ett studentrum i Uppsala.

Du lindar av olvon en midsommarkrans
och hänger den om ditt hår.
Du skrattar åt mångubbens benvita glans,
som högt över tallen står.
I natt skall du dansa vid Svartrama tjärn
i långdans, i språngdans på glödande järn.
I natt är du bjuden av dimman till dans,
där Ull-Stina, Kull-Lina går.

 

 

Miljömedveten
Pant blev 330 000 nya träd

Pant blev 330 000 nya träd

Sedan år 2004 har svenskar som pantar burkar eller flaskor i en Coopbutik möjlighet att
trycka på Biståndsknappen och därmed skänka pantpengarna till Vi-skogen. År 2018 skänkte
svenskarna tillsammans pant till ett värde av 330 000 nya träd i östra Afrika.

läs mer
Kulturellt
Kvinnokraft
Jämställdhet i energisektorn

Jämställdhet i energisektorn

Vid ett seminarium som hölls i Eskilstuna i februari med temat jämställdhet i energisektorn ställde Årets Kraftkvinna 2018 – Saira Alladin från Sweco – frågor till Energimyndighetens och Energimarknadsinspektionens generaldirektörer Robert Andrén och Anne Vadasz Nilsson.

läs mer
Funkis finns
Föreningar för rättvisa

 

Föreningar för rättvisa
Fokus HBTQ
Pionjären Julia Grant död

Pionjären Julia Grant död

Året var 1867 och bredvid scenen i Münchens Odeonteater stod Karl Heinrich Ulrichs och svettades. Han var nervös. Det hade blivit hans tur att tala. Han utbytte en snabb blick med en god vän som uppmuntrande tittade tillbaka på honom. Det gav honom mod och han tog sig upp på scenen och började sitt tal – som skulle bli världens första öppna protest mot rådande sodomilagar.

läs mer