Välj en sida

Istider

 

En ny regering! Efter en mindre evighet var det alltså dags för Stefan Löfven att röstas fram till ny statsminister i veckan och ingen, utom kanske Stefan själv, verkade riktigt nöjd. Aldrig har väl så många varit så missnöjda med så mycket – eller hur man säger. Men ändå, en regering är på plats och vad man än tycker om innehållet i den känns det lite tryggt. En kapten på skutan igen. Och det kan vi tacka partierna i mitten – och till vänster – för. Utan deras kompromissvilja och förmåga att svälja stoltheten hade det inte gått. Jag läser att det finns de som hatar Annie Lööf för överenskommelsen hon gjort med socialdemokraterna, alltså hatar på det sätt som det en gång fanns de som hatade Olof Palme. Otäckt och obegripligt på samma gång. Hur kan man uttrycka sig så om politiker som gör sitt bästa för att Sverige ska utvecklas? Jag tror, som jag skrivit många gånger, att Sverige i dessa tider mår bäst av att ha en regering på mitten. Om den lutar lite åt höger eller lite åt vänster är inte så viktigt, men att basen finns i mitten är ändå det naturliga. Är ju precis så som valresultatet såg ut.

 

Nu gäller det att sitta still i båten ett tag och se vart åt kaptenen styr. Förmodligen styr han väl åt fanders – som pappa skulle sagt – vad det lider, men inte riktigt än väl. Nu måste de nya ministrarna få bli varma i kläderna och beslut få tas om högt och lågt. Att det blir protester från alla håll i sinom tid är klart, men om det går så långt att vänstern och högern gemensamt lyckas avsätta statsministern och hans regering undrar jag.

 

Det har varit en iskall vecka i Uppsala, den här sista i januari. Och då menar jag kall som is. En morgon minus nitton grader, en annan minus femton. Det är nåt med Uppsala och kölden, de trivs ihop. Jag hade nästan glömt hur illa det är, har ju inte bott här på närmare 30 år, men i veckan mindes jag det väldigt tydligt. Hur man stod i kö utanför nationerna – utan mössa och långkalsonger – och nästan, på riktigt, frös ihjäl. Trettio år senare är jag fortfarande dålig på kalsonger, men mössan är på. Ändå fryser jag som ingen annanstans här i stan.

 

Hoppas ni är varmare mina kära läsare. Och ser fram emot en stunds läsning av Gränslöst. Vi har fått en hel del nya prenumeranter i början av det nya året och jag hoppas förstås särskilt att ni gillar det ni ser. Hör av er annars vet jag, alla åsikter är välkomna. Klarar man istiden i Uppsala klarar man allt!